Month: July 2014
Barns matematiska förmågor
Sommarbok #5
Titel: Barns matematiska förmågor – och hur de kan utvecklas
Författare: Eva Pettersson/Inger Wistedt
Utgiven: 2013
Detta var ingen bok som jag hade på min lista när jag gick till biblioteket. Det var en bok som jag lockades till att låna på grund av titeln. Matematiska förmågor är jag jätte intresserad av. Döm av min förvåning då det inte rör sig om samma förmågor som skolverket beskriver i läroplanen! Trots att denna bok är från 2013, så handlar detta om delvis andra matematiska förmågor. Det fanns dock en hel del intressant i boken ändå. Bland annat i början var det ett grymt bra stycke:
”Förmågor är utvecklingsbara! Ordet står också i plural. Det är inte en förmåga som gör oss duktiga i matematik, konst, språk eller vad det nu handlar om – det är ett komplex av förmågor, där e relativ svaghet i någon förmåga kan kompenseras av styrka i andra förmågor inom tämligen vida gränser.”
Pettersson/Wistedt fortsätter beskriva likheten med att hoppa höjdhopp. En idrottstränare funderar igenom vilka förmågor som behövs utvecklas för att bli en god höjdhoppare. Tränaren skapar sedan olika övningar som tränar spänst, benstyrka, smidighet osv.
”Ingen tränare, med framgång i sitt yrke, tror att det räcker att låta eleven, den blivande höjdhopparen, hoppa över en ribba ett stort antal gånger – om och om igen! Detsamma gäller matematiska förmågor. För att matematiska förmågor ska utvecklas räcker det inte att låta elever räkna sig igenom rutinuppgifter sida upp och sida ner och söka bekräftelse i facit. I en matematisk aktivitet, liksom i höjdhopp, är det inte en enskild förmåga som gör oss till skickliga utövare av aktiviteten i fråga. Det är en mångfald förmågor.”
De matematiska förmågor som denna bok handlar om är:
- Förmågan att Formalisera matematiskt material (förmågan att se struktur och mönster i problemet. Hitta struktur i ett problem. Rita schematisk bild eller uträkning av informationen som ges i problemet)
- Förmågan att Generalisera matematiskt material (förmågan att veta vilken information som är väsentlig för att lösa uppgiften, och vilket som inte är det)
- Förmågan att Operera med siffror och andra symboler (Räkna och förstå hur siffror och symboler används och vad de betyder i matematik)
- Förmåga till sekventiellt, logiskt resonerande (Kunna skilja på förutsättningar för och slutsatser av ett resonemang. Tydliggöra förutsättningarna)
- Förmågan att förkorta resonemang (Räknar inte varje steg. Hoppar över vissa steg i uträkningen, så att det går fortare att komma fram till ett svar. Strävan efter enkelhet i resonemanget.)
- Flexibilitet och reversibilitet i tänkandet (Förmåga att växla mellan olika lösningsstrategier, att skifta tankemodell efter att ha kommit fram till en bättre metod. Provar att använda en en tidigare lösningsmetod.)
- Förmåga att minnas matematisk information (Minns tidigare liknande problem som man löst och tar hjälp att detta)
- Fallenhet och intresse för matematik (Vill gärna lösa fler problem)
Barn som utmanar
Boken tar även upp barn som är särbegåvade och duktiga i matematik. Berättelser efter berättelser handlar om barn som början skolan och som tycker matematiken är för enkel. Utan utmaningar tröttnar eleven till slut på matematiken och tappar lusten.
”Det är mer en regel än undantag att eleverna får syssla med andra ämnen eller områden när de är klara med veckans matematikavsnitt i stället för att få möjlighet att fördjupa sig inom det ämne som de har stort intresse för och där de vill uttrycka och visa sina förmågor.”
Det krävs ett flertal insatser för att särskilda förmågor i matematik ska stimuleras och för att elever ska få möjlighet att utveckla sin fulla potential.
Olika lösningar på extra insatser för särbegåvade barn:
- Stöd av en mentor. En möjlig och ofta mycket god lösning. Dock relativt kostsam.
- Skolan kan skapa klustergrupper (elever från olika klasser som erbjuds tillfälle att tillsammans ägna sig åt matematisk problemlösning någon eller några gånger i veckan.
- I första hand bör den ordinarie undervisningen utformas så att den tillfredställer samtliga elevers behov av stöd och stimulans.
- Acceleration: Låta elever fortsätta framåt egen takt med stöd i ett läromedel
- Berikning: Eleverna får fördjupande uppgifter inom det område som klassen studerar eller får arbeta med uppgifter eller områden som inte tillhör skolans ordinarie utbud, medan de inväntar sina klasskamrater. Helt felaktigt betraktas ibland aktiviteter som att lösa liknande uppgifter, att repetera tidigare avsnitt eller att ge stödundervisning till klasskamrater som berikning.
”Våra forskningsresultat visar att ett varierat utbud av undervisningmetoder, där eleverna uppmuntras till matematiska diskussioner genom undersökande aktiviteter, problemlösning och laborativa övningar varvat med enskilt arbete i läromedel ger störst ,möjlighet för eleverna att uttrycka och utveckla matematiska förmågor.”
En funktionsmaskin har man ju använt flera gånger. Man stoppar in några tal och får ut några andra. Frågan är vad maskinen gjort med talen. I denna bok så stoppar man in ett antal bollar istället och maskinen spottar ut fler eller färre bollar. Det gillar jag!
Koordinatbingo!
Alla deltagare har ett tomt koordinatsystem. Alla ombeds rita en kvadrat , med sidan fem rutor, någonstans å sitt koordinatsystem. Därefter läser seplledaren upp slumpmässigt vald koordinater. Den som först fått tre koordinater innanför eller på randen av sin kvadrat har vunnit.
Jag gillar att boken fokuserar på de barn som har lätt för sig i matematik. Boken innehåller väldigt många matematiska problem och övningar. Det var givande att läsa den!
//Gunilla
Synligt lärande
Sommarbok #4
Titel: Synligt lärande för lärare
Författare: John Hattie
Utgiven: 2012
Denna bok är egentligen ingen sommarbok, eftersom den inte är så lättläst som de tidigare. Det tog en tid att komma igenom den, så jag varvade med vanliga skönlitterära pocketböcker… Själva boken handlar ju om John Hattie´s forskning om lärande, därför är vissa stycken fyllda med bevis och siffror från hans studier. Men boken är viktig för oss lärare, eftersom det är den största studie som har gjorts på lärande inom skolan. Hattie visar vad det är som är det viktigaste inom skolan för att få en bra effekt på lärandet. Eftersom studien är så stor, så är detta något vi kan lita på och utgå ifrån i våra skolor.
Boken tar upp hur man förbereder lektioner, börjar lektioner, genomför lektionen (med fokus på lärande och återkoppling) samt hur man avslutar lektionen. Många med mig har säkert redan hört talas om Hatties forskning och även kanske, precis som jag, varit och lyssnat till honom under hans besök i Sverige. Det som man hört mycket om utifrån Hatties studier är ju hur lite påverkan läxor, klasstorlek och åldersblandade klasser har på lärandet och hur stor påverkan återkoppling och normativ bedömning har.
Hattie radar upp några punkter som kännetecknar en Expertlärare:
a. Expertlärare kan identifiera de viktigaste sätten att presentera ämnet de undervisar i
b. Expertlärare är skickliga på att skapa ett optimalt klassrumsklimat för lärande
c. Expertlärare följer upp lärandet och ger återkoppling
d. Expertlärare tror att alla elever kan nå kriterierna för måluppfyllelse
e. Expertlärare påverkar elevernas resultat både på ytan och på djupet
Förbered lektionen
Hattie uppmuntrar till att vi ska samplanera med andra lärare mer. Det ger mer utslag om vi samarbetar mer om vad som är värt att undervisa i och utvärdera hur planeringarna påverkar elevresultaten. De fyra viktiga delarna i en planering är:
- elevernas tidigare prestationer
Vad vet eleverna redan? Vad kan de göra? Hur kan undervisningen öka framstegen och höja prestationsnivåerna för var och en av eleverna?
- målinriktat lärande – önskade nivåer i slutet av en serie lektioner
“Om lärarna inte är tydliga med vad de vill att eleverna ska lära sig (och hur resultatet av detta lärande ser ut) kan de knappast göra bra bedömningar av inlärningen.”
- utvecklingstakten (progressionen)
Arbeta utifrån läroplanen. Ordning mellan olika områden spelar inte så stor roll. Det viktigaste i progressionen är att det blir en stigande nivå av utmaning.
- lärares samarbete och kritik vid planeringen
Hattie lyfter om och om igen upp vilken kraft det finns i att lärare lär sig av och talar med varandra om planering – lärandemål, kriterier för måluppfyllelse, vad som är värdefullt lärande, progression, vad det innebär att vara “bra” på ett ämne etc. (Tänker på vilken enorm betydelse Twitter och FB-grupper medfört kring denna punkt! )
Börja lektionen
Klassrumsklimatet har visat sig vara en av de viktigaste faktorerna för att främja lärande. Lektionerna ska ha ett “flyt”. Optimal inläringsmiljö. Lärare bör inte prata så mycket som de gör idag. Val av undervisningsmetod. Läraren bör känna varje elev. Dessa saker spelar roll i en lyckad undervisning.
Lärarnas talande följer ett typiskt mönster; läraren frågar, eleven svarar, läraren utvärderar. Lärare älskar att tala! (Nähä?!) Omkring 5-10 procent av lärares tal leder till mer konversation eller dialog som engagerar eleven. Lärare ställer många frågor. Majoriteten av frågorna handlar om “fakta, ge mig bara fakta” och alla eleverna vet att läraren vet svaret. Elever får i genomsnitt en sekund att tänka.Det är inte konstigt att så många elever hoppas på att de inte ska få frågan! Att använda någon typ av Mentimeter där alla elever får svara, gör att effekten kring lärarens frågor blir större! Läraren undervisar även på ett annat sätt eftersom han innan måste ha tänkt igenom optimala frågor.
Jag tycker att det var intressant att läsa om att vi inte ska sätta etiketter på eleverna. Det ger ingen effekt. En del lärare använder lärstilar eller multipla intelligenser så att man sätter etiketter på barnen. Hattie menar att MI framför allt ska användas som ett sätt att variera undervisningen och visa på olika inlärningssätt. Han orkar inte prata mer om undervisning, utan önskar att vi ska prata mer om inlärning. Hur eleverna lär sig. Han betonar flera gånger, att eftersom eleverna lär sig på olika sätt, ska även vi lära ut på olika sätt. EXAKT så som jag tänker kring inlärningsstilar och MI!
Genomförandet av lektionen
Ibland är det inte så roligt att lära sig.Bara målmedveten övning.Vi kan lära oss av datorspelen. Återkoppling och utmaningar är kännetecknande för datorspel. Eleverna blomstrar när de får formativ återkoppling under lektionen.
En vanlig uppfattning är att återkoppling gör mest nytta vid misstag, men misstag bör inte anses vara ett privilegium för lägre presterande elever. Alla elever lyckas inte första gången.
Eleverna bör veta:
Vart är jag på väg?
Hur ska jag komma dit?
Vad är nästa steg?
Misstag skapar möjligheter. De bör inte ses som genanta, tecken på misslyckande, eller något som ska undvikas.Vi måste skapa ett klassrumsklimat där det är ok att svara fel. Alltför ofta svarar eleverna på frågor, så de är ganska säkra på att de har rätt. Det visar att de redan lärt sig svaren på de frågor som ställs.
Slutet av lektionen
Reflektion. Reflektion. Reflektion.
Hattie efterlyser att vi ska reflektera mera. Ur elevernas ögon. Se effekten av sin undervisning. Hur nära är eleverna att nå målet? Vad måste jag nu göra?
//Gunilla
Språk i alla ämnen
Sommarbok #3
Titel: Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning
Författare: Hanna Stehagen
Utgiven: 2014
Det var författaren som gjorde att jag valde boken. Hanna Stehagen är också en person jag mött på twitter och därför var jag intresserad att läsa boken trots att den egentligen främst inte handlade om mina ämnen. Boken heter visserligen Språk i alla ämnen, men jag tror att om man är Sv/SO lärare i högre grundskolan/gymnasiet så får man ut mycket mer av boken än om man är MA/NO lärare som jag. Detta på grund av att det var så många exempel och tips från just SV/SO-ämnena.
Boken var mycket tänkvärd och om du är Sv/SO/Sv2 lärare så måste du helt enkelt läsa boken!! Hanna verkar vara en grym pedagog när man läser hennes sätt att tänka kring pedagogik, lektionsupplägg och användning av digitala verktyg. Jag önskar att jag skulle ha haft henne som lärare! Särskilt spännande är det att se hur hon arbetar med barn som inte har svenska som modersmål.
Boken heter ju “Språk i alla ämnen” och därför tycker jag att även andra ämneslärare ska läsa boken. Boken gav mig många tankar som jag kommer ta med mig in i klassrummet.
Bokens exempel från lektioner grundar sig främst på två modeller; SIOP (sheltered instruction observation protocol) och Cirkelmodellen.
SIOP
Denna modell används som stöd vid planeringen av en kunskaps- och språkutvecklande undervisning i alla ämnen. Planeringen utgår från:
- Lektionsförberedelse
- Förkunskaper
- Begriplig information
- Strategier
- Interaktion
- Genomförande
- Tillbakablick och bedömning
Här får vi återigen en påminnelse om hur viktigt det är att klargöra målet med lektionen/området. Vilka förmågor som tränas och vilka kunskapskrav som läraren kommer att titta på samt hur.
I denna modell påminns vi också om att starta där eleverna befinner sig. Jag gillar idén med att eleverna först får brainstorma kring en bild och skriva sina tankar två och två i ett digitalt verktyg och sen att man slås ihop med två andra och diskuterar vad man kommit fram till. Om eleverna själva har fått starta lektionen med att diskutera och fundera, så kan man utifrån deras tankar sedan fortsätta att gå in i det man tänkt att undervisa. Då fastnar det mycket lättare hos eleverna. Dessutom visar allt för många forskningar att läraren pratar för mycket. Jag ska definitivt ta med detta även till matematiken. Att de får sitta och studera antingen en bild eller en uträkning innan vi går in i ett nytt område.
Cirkelmodellen
Denna modell hjälper eleverna att lära sig känna igen olika textgenrer med syfte, uppbyggnad och språkliga drag. Modellen innehåller tre faser.
Fas 1: Bygga upp kunskap (Brainstorma tillsammans, tankekartor, se film och diskutera, studera bilder och diskutera, låta eleverna skapa egna frågor)
Fas 2: Läsa och undersöka texter (Studera genren, uppbyggnad, språkliga drag)
Fas 3: Skriva gemensam text (Upprätta skrivmallar eller gör egna, skriva gemensam text, använda kollaborativa digitala verktyg)
Fas 4: Skriva text på egen hand (Infoga bilder, ljud och film i multimodala texter för digitala berättelser)
Jag har många gånger låtit eleverna gå för snabbt in på fas 4, dvs momentet då de ska skriva sin egen forskningstext själv. Det är ju faktiskt en väg dit och det är det denna modell belyser. Eleverna måste få testa på och lära sig hur de ska gå tillväga. De ska få möjlighet att träna på olika sätt. På så sätt når eleverna en högre kapacitet på sin förmåga att framföra ett budskap.
Jag gillar idén med skrivmallar. Det ska jag verkligen ta med mig till NO:n. Att skriva ihop inledande del i flera meningar som de som vill kan följa för att få en högre nivå på elevernas texter.
Tack Hanna för en intressant bok!
//Gunilla
Mathematics inside the black box
Sommarbok #2
Titel: Mathematics inside the black box – Bedömning för lärande i matematikklassrummet
Författare: Jeremy Hodgen och Dylan William
Utgiven: 2006 (Tillägg 2011)
Denna bok lockade mig av tre anledningar: 1) Dylan William är en av författarna. 2) Handlar om bedömning i matematik 3. Den var tunn.;-)
Trots att det var en tunn bok på 38 sidor, så innehöll boken sååå många viktiga saker. Det kändes som jag ville anteckna ned hela boken! Jätte bra tips om hur man kan använda sig av en formativ bedömning i matematik. Kändes högaktuell med bedömning utifrån förmågor trots att den skrevs redan fem år innan lgr11. Helt enligt de texter vi läst i matematiklyftet! Boken är skriven utifrån en studie i England där det 1998 undersöktes om det var möjligt att genomföra formativ bedömning istället för summativ, som då var populär. De lärare som valde att gå in i detta fick stöd hur de skulle arbeta. Efter två år upplevde dessa lärare att en positiv förbättring hade skett. Boken utgår från de tips och riktlinjer som dessa lärare fick.
LÄRANDE
Det finns fem grunder för lärande:
- Börja där eleven befinner sig
- Eleverna måste själva vara aktiva i processen
- Elever måste samtal om sina uppfattningar i matematik
- Om lärande ska ske, så måste eleverna förstå syftet med det som ska läras
- Feedback ska visa eleverna hur man kan förbättra sig
PRATA MATEMATIK
När elever får prata matematik så lär de sig mest. För att få igång samtalet under matematiklektionerna finns det några tips till läraren:
- Skapa utmanande aktiviteter som främjar tänkande och diskussion
- Uppmuntra elevsamtal genom att ställa frågor och lyssna
- Använd strategier som stöttar alla elever att delta i diskussioner
- Ge utrymme för gruppdiskussioner mellan elever
- Skapa djupa och öppna helklassdiskussioner
Jag gillade särskilt de frågor som man som lärare kan ställa till eleverna. Till exempel:
- Du sa att påståendet var sant. Varför?
- Vilka för- och nackdelar har metoderna?
- Vilka likheter/olikheter finns mellan de olika lösningsmetoderna?
- Var någon metod lättare än de övriga?
- Hur vet du att..? Kan du bevisa…?
- Kan du hitta en annan metod?
- Vad har ni för synpunkter på Saras svar? Har ni något att tillägga?
- Nå, om du är förbryllad så måste du ställa en fråga till Jack.
Hodgen/Wiliam skriver bland annat:
“Med en “inte-räcka-upp-handen-strategi” kan man undvika att samma högpresterande elever ger nästan alla svar. Samtidigt skapas också ett klassrumsklimat där alla elever förväntas bidra med värdefulla synpunkter. Om en elev svarar ” Jag vet inte” så kan en effektiv strategi vara att säga “Ok, jag återkommer”. När läraren har fått svar från andra elever kan läraren åter vända sig till den första eleven och fråga vilket av dessa svar som den tyckte var bäst. På så sätt måste elever lyssna på varandra och engagera sig i uppgiften snarare än att endast grubbla på misstaget.”
FEEDBACK
Hodgen/Wiliam berättar att innan lärarna i projektet började med formativ bedömning så rättade de med fel och rätt. Därefter summerade de antalet rätt för att få fram elevens poäng. Men i formativt syfte så har man inte så stor nytta av denna snabba rättningsmetod av olika orsaker:
- antalet rätt ger eleven inget råd om hur deras arbete eller deras förståelse kan utvecklas.
- antalet rätt betonar konkurrens och inte personlig utveckling
- antalet rätt motiverar inte de lågpresterande och ger ingen utmaning till de högpresterande
Vissa lärare kompletterade poängresultatet med en kommentar. Men forskning tyder på att detta är slöseri med tid. eleverna fokuserar endast på antal rätt och struntar i att läsa kommentaren som ger råd för utveckling.
Rådet istället till oss lärare är att:
GE kommentarer där du skriver vad eleven kan och talar om för dem vad de ska arbeta vidare med för att nå målen.
Lärarna i projektet tyckte att det var värt att skriva kommentarerna trots att det var tidskrävande.Kommentarer som skrevs varannan eller var tredje vecka var mer värdefullt än att bedöma varje arbetsuppgift. Istället för att bedöma varje arbetsuppgift så kan läraren:
- Ge särskild feedback på en speciell sak i elevens arbete
- påpeka speciella typer av fel som syns
- ge strukturerad feedback som gör det möjligt för eleven att se sina egna misstag
- uppmuntra elever att använda sina kunskaper för att bedöma sitt eget arbete
LÄS GÄRNA de tips i boken som ingår i ovanstående punkter! Super bra!
I en bra formativ undervisning krävs det även att eleverna får använda sig av självbedömning och kamratbedömning.
Författarna avslutar med att ge tips att inte testa allt på en gång! Lärare som försöker ändra för många saker samtidigt i sin undervisning kommer troligtvis inte att lyckas. Testa en eller två idéer åt gången. När de är inarbetade så man man testa nästa idé. Mycket bra tips!
Du som arbetar med matematik MÅSTE bara läsa boken! Jag kommer definitivt att ta med mig flera idéer in i mitt klassrum – fast bara en åt gången! 🙂
Allt gott!
//Gunilla
#ISTE2014
Twitter är en stor inspirationskälla för mig och igår var det dags igen! Min blick föll på hashtaggen #iste2014. Det visade sig att det just i dagarna pågår en stor konferens i Atlanta för lärare. Jag läste inlägg eller inlägg med den taggen och blev till slut tvungen att skriva ned nya tips och idéer som jag stötte på. Här delar jag med mig av några:
- Dela Google tips genom taggen #GoogleEDU
- looseleaves.me. Kan användas för att blogga, skriva tillsammans och portfolio. Du kan skriva en inlägg, utan att ha en blogg. En löv som publiceras på nätet, som du sedan kan använda länken och lägga in på twitter eller ett forum.
- Topp tekniska verktyg för Formativa uppgifter: 1.) infuselearning.com (Plattform med lätta uppgifter) 2.) todaysmeet.com (Skapar konversation utanför klassrummet) 3.) getkahoot.com (spel-likt student respons verktyg) 4.) socrative.com (online frågor) 5.) turnitin.com (Uppmuntrar original arbete och ge feedback med detta verktyg) 6.) 3dgamelab.com (Nivåer och frågor skapar personliga äventyr i klassen) 7.) letsgeddit.com (respons verktyg som uppmuntrar studenternas självförtroende) 8.) blendspace.com (skapar multimedia lektioner med engagemang med utan interaktiv stil) 9.) gosoapbox.com (webbaserat klick-verktyg ger feedback) 10.) backchannelchat.com (realtid, online diskussioner med moderator kan engagera och stötta) collaborizeclassroom.com 11.) (gratis online diskussion plattform) 12.) polleverywhere.com (låg kostnads alternativ till student-respons verktyg)
- Skapa infographics och interaktiva online charts. Det är gratis och superlätt! infogr.am
- mural.ly Visuell kollaboration för kreativa team. Online whiteboard, organisera ideer och samarbeta på ett lekfullt sätt! Dra post-it lappar, bilder, länkar och dokument på en stor vit yta för att organisera ideer.
- wimedialab.org online video och lektions resurser
- desmos.com Skapa visuell matematik. Finns även som app.
Allt gott!
//Gunilla
Webben i undervisningen
Sommarbok #1
Titel: Webben i undervisningen – Digitala verktyg och sociala medier för lärande
Författare: Patricia Diaz
Utgiven: år 2012
Först ut i sommar blev denna bok: Webben i undervisningen. Patricia har jag ju mött i sociala medier tidigare så därför var jag sugen att börja med denna bok. Jag hade inte så stora förväntningar på boken, eftersom jag under mina år som IT-pedagog och föreläsare tycker mig ha stött på det mesta inom IKT. Dessutom är boken två år gammal och utvecklingen går snabbt framåt. Det var nog bra att ha låga förväntningar, för denna bok var verkligen intressant att läsa! Visst var det flera stycken som jag hoppade över som jag kände igen, men det fanns en hel del nya saker. Det är även alltid roligt att läsa hur andra tagit sig an de olika verktyg som man träffar på inom IKT.
Först och främst blev jag imponerad över Patricias grundläggande arbete med denna bok. Hon hade verkligen med allt man behöver veta kring IT i skolan. Några exempel:
- historisk utveckling både kring tekniken inom skolan samt för olika webbverktyg.
- hur man kan använda sig av sociala medier i skolan, både som fortbildning, men även i klass
- hur man uppför sig på nätet och hur man pratar med eleverna om detta
- kritiskt tänkande kring källor
- tankar bakom bloggar i skolan
- Wikipedia och Googles alla delar
Patricia nämnde även kända och populärare begrepp som Flipped Classroom, Gamification och Augmented Reality.
Två tankar tar jag särskilt med mig:
1. VID TERMINSSTART
Det finns några grundläggande saker som Patricia skrev om som jag tror är basic för elever som arbetar med internet i skolan och som det är viktigt att de känner till redan vid starten av terminen. Därför tänker jag att de första dagarna vid läsårets start bör ägnas till: Netikett, Nätsäkerhet, Att tänka kritiskt och upphovsrätt.
Netikett: Vett och etikett på nätet
Nätsäkerhet: Skydda sig mot spam, samt mot kränkningar och olämpligt innehåll (tips: kollakallan.skolverket.se och mediebarn.se och surfalugnt.se)
Att tänka kritiskt: Källkritik (kollakallan.skolverket.se)
Upphovsrätt: Vad som gäller vid webbpublicering (för text, bild, video och musik) Creative commons
2. SPELIFIERAD UNDERVISNING
Jag har själv använt mig av game-based learning, dvs spel i undervisningen. Jag tycker därför att kapitlet om Spel och lärande var särskilt intressant. I avsnittet om “vad kan vi lära oss av spel?” skriver Patricia apropå vår läroplan att det i spelvärlden nästan alltid finns tydliga mål och regler. Vi kan lära oss av spelen att klargöra måluppfyllelsen och tydliggöra strukturen. Patricia skriver:
“Speltillverkare är väldigt duktiga på att synliggöra progressionen. Under ett spel gång mäts ofta spelarens utveckling kontinuerligt, och spelaren kan se vilka framsteg som gjorts och vilka förbättringar som återstår. Baserat på detta utmanas spelaren på rätt nivå och flyttas inte upp till nästa nivå förrän denne har klarat av alla utmaningar och är redo för detta. Spelaren stimuleras alltså under spelets gång till att träna, förfina sina färdigheter och bli bättre.”
Jag tycker även följande stycke om att tillåta att eleverna misslyckas för att sedan kunna lyckas är viktigt:
“En annan viktig sak som man kan lära av spelvärlden är hur spel ofta tillåter spelaren att misslyckas, börja om för att till slut lyckas med uppgiften. Kunskaper som förvärvats på det viset brukar ofta bli långvariga.”
Detta ska jag absolut fundera vidare på, hur jag på bästa sätt kan applicera på min undervisning.
Tack Patricia för en jätte fin uppslagsbok inom IT i undervisningen!
//Gunilla
Gunilla Möller 