Month: August 2014
Matematiska planscher
Inspirerad av alla sommarens böcker så har jag under den senaste veckan arbetat med att göra kunskapskraven i matematiken mer begripliga för eleverna (och för mig). All forskning visar ju att ju bättre eleverna förstår sina mål, desto mer utveckling kommer de åstadkomma. Dessutom blir bedömningen mer tillförlitlig och validiteten högre. I arbetet med min bedömningsmatris så stötte jag på orden “matematiska uttrycksformer” som jag önskar förklara bättre, därför gjorde jag en plansch att sätta upp i klassrummet.
Ladda ner pdf: Uttrycksformer
I våras gjorde min ena matematiklyftgrupp en plansch över problemlösningsstrategier.
Ladda ner pdf: Problemlösningsstrategier
Bedömningsaspekter
Har precis läst igenom Skolverkets material “Bedömningsaspekter”.
Intressant, men lite för sent publicerat. Detta skulle man behövt för ett par år sen. Jag minns när lgr11 kom att jag var så otroligt frustrerad på att vi som lärare skulle skriva egna matriser på alla områden. Att tolka Skolverkets centrala mål, förmågor och kunskapskrav och göra dem begripliga för eleverna. Eftersom jag precis gett ut en bok då, och visste hur lång tid det tar att sätta sig in i texter och formulera nytt, så tänkte jag: “Detta är ju ett heltidsjobb! Hur ska jag hinna det som lärare?” I nästa tanke tänkte jag på vilket slöseri med tid i Sveriges skolsystem det var att alla lärare skulle sitta och göra detta och önskade att någon central grupp skulle skrivit exempel som man kunde modifiera så att det passade sin egen undervisning. Visst har jag satt mig in i denna läroplan på ett helt nytt sätt som jag aldrig gjorde med lpo94. Lgr11 har krävt detta arbete av mig för att eleverna ska förstå. Men det har tagit tid, och jag är ännu inte i hamn.
Mina elever vet vad varje förmåga handlar om, och det är kring kunskapskraven som jag planerar min undervisning. Men det jag har kvar att göra, som både Hattie, Timperley och andra forskare betonar är att eleverna ska veta vad som väntas av dem exakt för att de ska få ett C i Problemlösning.
När jag var liten så tog jag många simmärken. Jag minns hur jag läste på affischen som satt uppsatt på badet att jag var tvungen att kunna simma ett ex antal meter ryggsim, dyka stående etc. Jag övade och övade ända tills jag visste att jag skulle klara ett märke och då bad jag badvakten kolla när jag genomförde utmaningarna. Glad över ett kvitto som badvakten sedan skrev ut gick jag till badkiosken och köpte ut mitt märke som jag sedan satte upp på min märkestavla hemma bredvid mina andra uppnådda mål. Jag skulle vilja ha liknande mål i mina ämnen. Jag tänker mig att detta är kunskapskraven. Förmågorna är vad jag behöver kunna behärska för att klara av kunskapskraven. För att kunna dyka stående behöver jag träna på förmågan att…
Jag behöver helt enkelt sitta och skriva bedömningsaspekter. Jag vill ha. Jag måste ha. Annars är jag orättvis mot mina elever. MEN jag suckar likväl ändå, för jag vet att detta kommer att ta tid. Även om det är roligt att fördjupa sig så finns det en liten del av mig som önskar att skolverket hade skrivit om alla mina förmågor i matematik på samma sätt som de skrev i detta häfte. 🙂
Det bästa från häftet är detta:
Det borde alla lärare utgå från i skolstarten när de planerar höstens undervisning.
//Gunilla
Det professionella lärandes inneboende kraft
Sommarbok #6
Titel: Det professionella lärandes inneboende kraft
Författare: Helen Timperley
Utgiven: 2011 (eng) 2013 (sv)
Helen Timperley är för mig ett välkänt namn som florerat i många FB-grupper och på twitter, så därför såg jag fram emot att läsa hennes bok. Men jag blev besviken. Inte egentligen på innehållet utan på språket. Det var inte en bok som jag med ro bara kunde läsa igenom, utan jag var tvungen att vara på helspänn. Kanske inte konstigt med tanke på att denna bok också är skriven utifrån en forskning som pågått under många år.
Boken handlar om att utveckla skolan och elevernas resultat med hjälp av undersökningar som man utför centralt på skolan. Alltför många fortbildningsdagar har inte hjälpt vidare lärare i den situation som de just för tillfället befinner sig i. Timperley menar att lärarna fortbildning ska utgå från elevernas behov. Det är viktigt att man arbetar kollegialt med problemen, för om lärarna handskas med problemen på egen hand kommer man inte att kunna åstadkomma sådana förändringar som verkligen gör skillnad.
“Att sätta eleverna i centrum innebär att man använder professionellt lärande för att ge alla inblandade möjlighet att lära såväl ledare och lärare som elever.”
Professionellt lärande handlar om att systematiskt undersöka hur pass effektiva undervisningsmetoder är för elevernas engagemang, lärande och välbefinnande. Helen Timperley förklarar hur man ska gå tillväga för att göra en systematisk undersökning genom en “Undersökande och kunskapsbildande cykel”. Det handlar om att först observera ett problem (t.ex att klassen är duktiga på läsning, men inte på skrivning). Sedan funderar man på vad det är man vill uppnå. Konkreta mål. Förändrad undervisningsmetod? När man testat detta i klassen tittar man på resultaten och analyserar huruvida det gett effekt eller inte.
Ett kapitel handlar också om hur viktig skolledaren är för att genomföra en sådan här undersökning. Rektorns uppgift är att driva lärarna att se behoven och att sedan lägga fortbildningen utifrån dessa. Rektorn har ett ansvar för att lärarna ska utvecklas. En handledare kan vara en person som hjälper till att driva en sådan här undersökning. Dock finns det många lärare som kan känna sig kränkta om man ska analysera deras elevers resultat och de ska uppmuntras till att ändra undervisningsmetod. Timperley har även flera exempel hur man kan arbeta för att få alla med på tåget.
Jag tycker om utmaningen i att inte skylla på eleverna om resultaten är sämre än väntat. Vi som lärare kan inte göra något åt elevernas hemsituation eller dylikt, utan det vi kan rå på, skriver Helen, är deras skolsituation. Och där har vi som uppgift att skapa de bästa förutsättningarna för varje elev. Stort uppdrag, javisst, men spännande tanke tycker jag. Att vi kan sätta oss ned och aktivt fundera kring elevernas lärande kring olika situationer. Fundera, testa, fundera och testa igen. Det finns så många exempel på skolor som arbetat aktivt med att höja elevernas resultat, trots dåliga odds, och som lyckats. DET sporrar mig!
Håller med om att man många gånger deltagit på fortbildningsdagar under sin 20 åriga lärarkarriär, som varit intressanta, men som inte påverkat mina elevers lärande, utan som stannat hos mig. Det som är viktigt för skolledaren, ledningen har inte alltid varit det som jag bäst behöver för att mina elevers resultat ska förbättras. Det har jag liksom fått sköta på egen hand.
Omtanke Karlstad har gjort en introduktionsfilm om Helen Timperleys evidensbaserade modell som har namnet Lärares undersökande och kunskapsbildande cykel.
Allt gott!
//Gunilla
Gunilla Möller 