Formativ bedömning – konkreta exempel och metodiska tips

Posted on July 6, 2015

Sommarbok #1

Boktitel: Formativ bedömning – konkreta exempel och metodiska tips

Författare: Carolin Heyer och Ingeborg Hull

Utgiven: 2014

Denna bok gillade jag både till formen och innehåll! Boken är tunn och har en snygg estetisk layout, vilket gör att den blir väldigt lättläst. Färgindelningar och roliga illustrationer. Själva boken är en bra, tydlig och enkel introduktion till hur man kan arbeta formativt i klassrummet. Boken är skriven av två lärare som ingått i en forskningscirkel med professor Astrid Pettersson om bedömning och gensvar. Astrid skriver själv i början av boken:

Det finns många böcker om bedömning, men ett fåtal om hur ett formativt förhållningssätt kan visa sig i en konkret klassrumspraktik.

Hon rekommenderar fortsättningsvis lärare till att använda denna bok i en studiecirkel och hänvisar till det sista kapitlet i boken som innehåller diskussionsfrågor och uppgifter för läraren att utgöra till varje studiecirkel-tillfälle.

Författarna själva skriver i sitt förord:

Trots att formativ bedömning har fått ett stort utrymme i undervisningsdebatten och många böcker har getts ut på området, har vi funnit att det är svårt för många lärare att ta de teoretiska kunskaperna med sig in i klassrummet och omvandla dem till praktik. Den insikten har varit vår utgångspunkt då vi skrivit denna bok. 

Jag tycker att de har lyckats med sitt syfte, för det är verkligen en bok som jag skulle kunna ge till kollegor som vill ha en bra introduktion till formativ bedömning. För mig som läst många böcker om formativ bedömning var det däremot direkt inte något nytt, men som alltid när man läser böcker ger det upphov till nya tankar vilket berikar.

Boken består endast av fyra kapitel: bakgrund, verktyg, arbetsgång, kom igång. I bakgrunden tar man upp forskning kring formativ bedömning och hänvisar en hel del till Anders Jönsson och Dylan William. 

Viktiga notiser

• Kartläggning: Viktigt att inte bara göra bedömningar på slutet av ett kunskapsområde, över vart eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Ta reda på var eleverna befinner sig redan i början av arbetsområdet. Då kan du bygga vidare på elevernas förkunskaper. Kartläggningen blir summativ, men när man bygger vidare på den blir bedömningen formativ.
• Kamratbedömning: Lärandet som sker mellan elever är viktigt! Lärarens uppgift är att skapa flera tillfällen då eleverna har möjlighet att visa och diskutera exempel och lösningar med varandra. Eleverna lär olika strategier av varandra när de ger varandra gensvar. Heyer/Hull skriver att alla elever är en lärande kraft och det innebär inte att de elever som kommit långt ska vara hjälptränare. De kan också berikas med frågor från andra elever. Det är frågorna som leder undervisningen framåt.
• Fler bedömningstillfällen: Vid användandet av kamrat- och självbedömning ökar bedömningstillfällena vilket är en stor fördel. Eleverna har också lättare att ta till sig respons från jämnåriga.  Kvaliteten inte är hög, men det är lättare att ta till sig gensvar som kommer från en som också befinner sig i en lärande situation, jämfört med från någon som redan kan. Eleverna har också mer liknande referensramar och talar samma språk vilket underlättar kommunikationen, menar Heyer & Hull.
• Tydligt gensvar: en respons och återkoppling måste vara kopplat till läroplanen. Ett otydligt gensvar som “Bra!” Kan lätt missuppfattas eftersom det inte framgår vad som var bra. Eleven ska inte behöva gissa! Den ska få veta vilken kvalitet som visats i förhållande till kunskapskraven och vad som behöver utvecklas. Viktigt är också att personliga egenskaper inte ska bedömas som “duktigt” eller “smart”.
• Skriftligt gensvar: gensvaret behöver helst vara skriftligt för att man ska kunna se kunskapsutvecklingen. 
• Lärarens ansvar: läraren måste alltid se till att ta del av alla bedömningar, även kamraternas. Det är vårt ansvar.
• Inte fasta grupper: eftersom eleverna utvecklas olika kommer de se olika kvaliteter ivarandras arbete. Därför är det viktigt att inte ha fasta grupper eller par vid Kamratbedömning.
• Elevmatris: att låta eleverna fåvara med och tolka matriserna som läraren har gjort är en bra idé. Vad menas med värdeorden begripligt, relativt tydligt och tydligt innehåll? Skriv med i matris! Konkretisera matrisen även med elevexempel på varje nivå! ( finns på Skolverket bedömningsmaterial eller ta elevers som är avkodade. Låt eleverna få tre olika exempel och beskriva med ord vad skillnaden är. Skriv ned och in i matris . Vad skiljer elevexempel åt? Vad är det som gör att det ena exemplet visar en högre kvalitet än det andra?

Kamratbedömning tillvägagångssätt: 

1. Para ihop elever
2. Dela ut matris/checklista och elevarbete
3. Den ena läser upp, beskriver, förklarar sitt arbete
4. Den som lyssnar markerar i matris/checklista
5. Eleverna tittar tillsammans på de delar som inte markerats och välj en del som ska vidareutvecklas. Markera med annan färg i matris/checklista.
6. Byt roller
7. Visa fröken bedömningar

Jag tycker att den bok är värd att läsa även för dig som, precis som jag undervisar på högstadiet, trots att tanken är för lärare upp till åk 6. Lärarnas exempel på slutet var kanske inte så givande för mig, som undervisar på annat stadie plus att det blir för detaljerat för min smak för att kunna spinna vidare med sina egna idéer. Men för vissa oinvigda kan de säkert vara bra. 

Sommarläsning 2015

Posted on July 2, 2015

Förra sommaren läste jag flera pedagogiska böcker som betydde mycket för mig under detta läsår. Det gav mig en bra grund att stå på och fick stor betydelse för min undervisning och när jag var ute och föreläste. Därför har jag sett fram emot att återigen få låna böcker på sommarlån på universitetsbiblioteket. Några hade jag dessutom på hög hemma, som jag inte hunnit läsa.

Böckerna som jag har i min hög är följande:

• Formativ bedömning (Carolin Heyer, Ingeborg Hull)
• Formativ bedömning i praktiken (Helena Wallberg)
• Lita på läraren! (Lars Lagheim)
• Att följa lärande (Dylan Wiliam)
• Positiv matematik (Per Berggren, Maria Lindroth)
• Laborativ matematik (Per Berggren, Maria Lindroth)
• Hur vi lär (John Hattie & Gregory Yates)
• Det flerstämmiga klassrummet (Olga Dysthe)
• Förstelärare (Per Kornhall)
• De fem förmågorna i teori och praktik (Göran Svanelid)
• Att bedöma och sätta betyg (Anna Greve mfl)
• Den lärande hjärnan (Torkel Klingberg)
• Konsten att göra bra prov (Christina Wikström)
• Arbeta formativt med digitala verktyg (Patricia Diaz)
• Uppmuntra lärande (James Nottingham)

Förmodligen hinner jag inte läsa alla, (speciellt då jag kommer varva med ett antal skönlitterära böcker som jag också samlat på mig), men det är gött att ha en hög att välja mellan! Min ambition är att skriva några korta rader om varje bok här på bloggen!

Ha en skön sommar!

//Gunilla

• Uppmuntra lärande (James Nottingham)

Förmodligen hinner jag inte läsa alla, men det är gött att ha en hög att välja mellan! Recensioner kommer!