Skola
Föreläsning i Järfälla
Här är presentationen för “Grundskolans F-9”:
Digitala hjälpmedel som en naturlig del i undervisningen
Här är länken till:
“6 appar ATT prova” Detta är samlade appar som vi på min skola vill att respektive klass ska få testa på någon gång under läsåret. Även fritids, SVA och särskilt stöd.
“6 webbverktyg/program att prova” Åk 7-9 Dator
Här finns några instruktionsfilmer tills några av verktygen / apparna som jag visade:
GOOGLE FORMULÄR
I slutet av min föreläsning så berättar jag om Google Formulär. För att skapa ett Google formulär måste du ha ett Google-konto (Gmail). Lättast är det om hela skolan skaffar ett sådant till alla elever och lärare (google for education). Då får ni även tillgång till mail samt dokument där flera kan vara inne och samarbeta.
Om du inte har Gmail konto så skapar du ett först genom att skriva in google i sökfältet på en webbläsare. När du kommit fram till googles startsida så ser du en knapp med Logga in. Tryck där. Skapa ett konto.
För att skapa ett google Formulär: Tryck först på de 9 små kvadraterna som är placerade bredvid ditt namn. Där trycker du på Google Drive.
Se sen denna film om Google formulär
(Om eleverna och du inte har google konton som är skapade av skolan, så måste du dessutom skapa en ruta där eleverna skriver in sina adresser i formuläret. När eleverna har svarat så tittar du på denna film för att få det självrättade.
Om du dessutom vill att eleverna ska få tillbaka sin svar, rättade så tittar du på denna film:
Feedback efter Google Formulär
Lycka till med allt! Maila vid frågor info@laromi.se
//Gunilla
Legokalender i matematik 2015
Min åk 8 har fått skapa problemlösningar i matematik lämpliga för åk 3-6 på vår skola. De skapade dem sedan med Lego-figurer i serieform med detta webbverktyg: Comic Builder
Bild: Elevexempel.
Därefter la jag in dem i en Julkalender med detta webbverktyg: adventmyfriend.com
Så här blev vår julkalender. Jag gillar att verktyget låser upp nästa lucka automatiskt.
http://adventmyfriend.com/95b82b00e4d477bc/?embed
Kalendern har vi skickat till klasserna i åk 3-6 på vår skola. Varje dag så visas även dagens problem på skolans Tv-skärm i hallen.
Adventskalendern fungerar samtidigt som en matematiktävling, där den elev som löst flest uppgifter i varje klass ska få ett paket. Om det är två elever som löst lika många uppgifter så blir den skriftliga kommunikation utslagsgivande.
Eleverna i 8:an har sedan fått i uppgift att skriva en bedömningsmatris till sin problemlösning och skriva hur uträkningen kunde se ut på en enkel, utvecklad och välutvecklad nivå. De fick ta hjälp av en checklista och generell bedömningsmatris, samt varandra.
När de var klara så fick de sitta två och två och kolla igen varandras facit för att ge varandra tips på saker de kunde ändra på eller saker som var bra.
Den 18:e december ska alla elever i åk 3-6 lämna in sina svar. Då ska klass 8 sätta sig med häftet med allas facit och rätta alla bidrag SAMT bedöma deras skriftliga kommunikation. De ska också skriva en kort kommentar vad de yngre eleverna kan tänka på för att förbättra sin skriftliga kommunikation. När vinnarna är utsedda får de gå ut till klasserna och presentera vinnarna och dela ut paket och ge tröstpris till alla som lämnat in ett visst antal lösningar.
//Gunilla
Ny möblering
I höst har vi testat på en ny klassrums-möblering i åk 7-9. Vi flyttade alla bänkar in mot mitten i grupper. (Innan stod de på rader). I varje klassrum med tillhörande grupprum finns olika ställen att arbeta på som alternativ till deras fasta platser. Av en inte alltför stor budget kunde vi inhandla några saker som gjorde det möjligt att förändra och skapa olika lärmiljöer.
På bilderna nedan ser ni exempel på dessa:
- Runda gruppbord (Ikea) med stolar – för grupparbeten och samtal
- Kuddar på krokar – för att sitta på golv och arbeta
- Bord med skärmar och arbetslampor (sågade, målade och fastsatta i borden) – för en avskild arbetsplats
- Soffa med soffbord och kuddar – för grupparbeten/enskilt arbete
- Barbord med höga stolar (Ikea) – för grupparbeten/enskilt arbete
- Ståbord (med och utan barstol) (Ikea) – för enskilt arbete
Vi dekorerade även med
- Vägg-ord (Fyndiq) och väggdekor – med ord på vägen
- Speglar med “Du vet väl om att du är värdefull” – som eleverna önskat i klassrummet.
- Muggar med allas namn – som eleverna önskade då de ibland kände sig för törstiga för att kunna arbeta
- Inplastade förmågor i de olika ämnena på väggarna (Inplastat – så att de håller)
Nu har vi testat detta i 3 månader och reaktionerna har varit mest positiva från eleverna.
De positiva sakerna är:
- Eleverna upplever det mysigare, snyggare och bra med olika platser att välja mellan. Barborden är mycket populära. Ståborden användes nästan aldrig, därför köpte vi till barstolar till dem. Nu används de.
- Eleverna märkte snabbt att vissa eleverna hann alltid först till vissa platser och för att alla skulle få chansen att prova på de olika lårmiljöerna så låter vi varje bord få “första-tjing” på en plats varje dag. Vi roterar valmöjligheterna.
- Vid prov så finns många platser (dubbelt så många), utan att vi behöver dra isär bänkarna så kan de sprida ut sig ändå.
De negativa sakerna är:
- Några elever tycker att det är jobbigt att sitta “snett” mot tavlan och vill byta tillbaka mot raka platser där man sitter i rader rakt fram mot tavlan så att man ser bättre vid föreläsningar. De vill dock ha kvar de andra borden. Vi har då fått visa på en ritning att det inte får plats om vi ställer borden i raka led. Då har de valt att fortsätta med denna placering.
- Det finns en risk att gruppborden hamnar för nära varandra så att det blir trångt att dra ut stolen. Vi får skjuta dem tillbaka till sina optimala platser regelbundet. Tejpbitar i golvet hjälper till.
Vi kommer fortsätta att utvärdera tillsammans med eleverna, men vi gör det nästa gång till sommaren. För nu har eleverna bestämt att vi fortsätter med denna möblering även i vår!
//Gunilla
Inspirerande Lärmiljö
Hur kan man utforma ett klassrum så att det är anpassat för elever, vars kompetenser är
- Kommunikation på modersmålet
- Kommunikation på främmande språk
- matematiskt kunnande och vetenskaplig och teknisk kompetens
- digital kompetens
- lära att lära
- social och medborgerlig kompetens
- initiativförmåga och företagaranda
- kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
( EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande.)
Det vill säga, hur ser “21th century classroom” ut i på högstadiet? I klassrum från åk F-6 är det lättare att hålla ordning och skapa kreativa klassrum, då det ofta är en eller två lärare som rör sig i klassrummet. I ett högstadie-klassrum är det flera lärare som går in och ut ur det under en dag och det är svårare att få ha saker i fred i olåsta hyllor och skåp. Min upplevelse är att klassrummen blir mer stelare och oinspirerande ju äldre barnen blir. På vår skola såg möbleringen i våra högstadieklassrum i princip likadana ut som när jag själv gick i skolan (förutom att bord, stolar och lokaler är finare och mer ergonomiska). Alla bänkar i rader och förhållandevis kala väggar.
Detta blev jag nyfiken på att ta reda mer om i våras, så jag började söka inspiration vad som är på gång runt om i världen bland skolor som bygger nytt och har en ny tanke med inredning och lärmiljö. Detta mynnade ut i denna presentation som jag presenterade för mitt arbetslag för att få med deras tankar innan jag gick vidare till min rektor. Både arbetslaget och min rektor gav mig fria tyglar att utforma efter de tankar jag presenterat. Eftersom jag arbetar semestertjänst, så tänkte jag ordna med detta under en arbetsvecka innan övriga lärare kommit till skolan. Rektorn gav mig en vissa budget att arbeta utifrån, som var till för att köpa in ståbord till klassrummen.
Min utmaning var att skapa tre likadana klassrum i åk 7-9 och använda budgeten rätt för att få igenom så mycket som möjligt av mina tankar. Jag insåg direkt att det inte var något idé att leta möbler eller skärmar på Kinnarps eller liknande skolmöbelföretag. Då skulle jag ha fått väldigt lite för pengarna. Så jag beställde kompletterande möbler på IKEA. Runda bord till grupprummen, för en bättre möjlighet till samarbete, barbord med barstolar, samt ståbord. Skickade iväg beställningen precis innan jag gick på semester och bokade med IKEA att de skulle komma på min första arbetsdag i augusti.
Under sommarlovet så började jag att samla på mig idéer från Pinterest i en mapp. Här är min andra inspirationskälla “Kreativt klassrum”
Följ Gunillas anslagstavla Kreativt klassrum på Pinterest.//assets.pinterest.com/js/pinit.js
Min första arbetsvecka blev jätte rolig! Jag möblerade och sågade och målade skärmar och möblerade efter den ritning jag gjort i juni. Det var sååå roligt att inreda. I nästa blogginlägg får ni se resultatet!
//Gunilla
Formativ bedömning – konkreta exempel och metodiska tips
Sommarbok #1
Boktitel: Formativ bedömning – konkreta exempel och metodiska tips
Författare: Carolin Heyer och Ingeborg Hull
Utgiven: 2014
Denna bok gillade jag både till formen och innehåll! Boken är tunn och har en snygg estetisk layout, vilket gör att den blir väldigt lättläst. Färgindelningar och roliga illustrationer. Själva boken är en bra, tydlig och enkel introduktion till hur man kan arbeta formativt i klassrummet. Boken är skriven av två lärare som ingått i en forskningscirkel med professor Astrid Pettersson om bedömning och gensvar. Astrid skriver själv i början av boken:
Det finns många böcker om bedömning, men ett fåtal om hur ett formativt förhållningssätt kan visa sig i en konkret klassrumspraktik.
Hon rekommenderar fortsättningsvis lärare till att använda denna bok i en studiecirkel och hänvisar till det sista kapitlet i boken som innehåller diskussionsfrågor och uppgifter för läraren att utgöra till varje studiecirkel-tillfälle.
Författarna själva skriver i sitt förord:
Trots att formativ bedömning har fått ett stort utrymme i undervisningsdebatten och många böcker har getts ut på området, har vi funnit att det är svårt för många lärare att ta de teoretiska kunskaperna med sig in i klassrummet och omvandla dem till praktik. Den insikten har varit vår utgångspunkt då vi skrivit denna bok.
Jag tycker att de har lyckats med sitt syfte, för det är verkligen en bok som jag skulle kunna ge till kollegor som vill ha en bra introduktion till formativ bedömning. För mig som läst många böcker om formativ bedömning var det däremot direkt inte något nytt, men som alltid när man läser böcker ger det upphov till nya tankar vilket berikar.
Boken består endast av fyra kapitel: bakgrund, verktyg, arbetsgång, kom igång. I bakgrunden tar man upp forskning kring formativ bedömning och hänvisar en hel del till Anders Jönsson och Dylan William.
Viktiga notiser
- Kartläggning: Viktigt att inte bara göra bedömningar på slutet av ett kunskapsområde, över vart eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Ta reda på var eleverna befinner sig redan i början av arbetsområdet. Då kan du bygga vidare på elevernas förkunskaper. Kartläggningen blir summativ, men när man bygger vidare på den blir bedömningen formativ.
- Kamratbedömning: Lärandet som sker mellan elever är viktigt! Lärarens uppgift är att skapa flera tillfällen då eleverna har möjlighet att visa och diskutera exempel och lösningar med varandra. Eleverna lär olika strategier av varandra när de ger varandra gensvar. Heyer/Hull skriver att alla elever är en lärande kraft och det innebär inte att de elever som kommit långt ska vara hjälptränare. De kan också berikas med frågor från andra elever. Det är frågorna som leder undervisningen framåt.
- Fler bedömningstillfällen: Vid användandet av kamrat- och självbedömning ökar bedömningstillfällena vilket är en stor fördel. Eleverna har också lättare att ta till sig respons från jämnåriga. Kvaliteten inte är hög, men det är lättare att ta till sig gensvar som kommer från en som också befinner sig i en lärande situation, jämfört med från någon som redan kan. Eleverna har också mer liknande referensramar och talar samma språk vilket underlättar kommunikationen, menar Heyer & Hull.
- Tydligt gensvar: en respons och återkoppling måste vara kopplat till läroplanen. Ett otydligt gensvar som “Bra!” Kan lätt missuppfattas eftersom det inte framgår vad som var bra. Eleven ska inte behöva gissa! Den ska få veta vilken kvalitet som visats i förhållande till kunskapskraven och vad som behöver utvecklas. Viktigt är också att personliga egenskaper inte ska bedömas som “duktigt” eller “smart”.
- Skriftligt gensvar: gensvaret behöver helst vara skriftligt för att man ska kunna se kunskapsutvecklingen.
- Lärarens ansvar: läraren måste alltid se till att ta del av alla bedömningar, även kamraternas. Det är vårt ansvar.
- Inte fasta grupper: eftersom eleverna utvecklas olika kommer de se olika kvaliteter ivarandras arbete. Därför är det viktigt att inte ha fasta grupper eller par vid Kamratbedömning.
- Elevmatris: att låta eleverna fåvara med och tolka matriserna som läraren har gjort är en bra idé. Vad menas med värdeorden begripligt, relativt tydligt och tydligt innehåll? Skriv med i matris! Konkretisera matrisen även med elevexempel på varje nivå! ( finns på Skolverket bedömningsmaterial eller ta elevers som är avkodade. Låt eleverna få tre olika exempel och beskriva med ord vad skillnaden är. Skriv ned och in i matris . Vad skiljer elevexempel åt? Vad är det som gör att det ena exemplet visar en högre kvalitet än det andra?
Kamratbedömning tillvägagångssätt:
- Para ihop elever
- Dela ut matris/checklista och elevarbete
- Den ena läser upp, beskriver, förklarar sitt arbete
- Den som lyssnar markerar i matris/checklista
- Eleverna tittar tillsammans på de delar som inte markerats och välj en del som ska vidareutvecklas. Markera med annan färg i matris/checklista.
- Byt roller
- Visa fröken bedömningar
Jag tycker att den bok är värd att läsa även för dig som, precis som jag undervisar på högstadiet, trots att tanken är för lärare upp till åk 6. Lärarnas exempel på slutet var kanske inte så givande för mig, som undervisar på annat stadie plus att det blir för detaljerat för min smak för att kunna spinna vidare med sina egna idéer. Men för vissa oinvigda kan de säkert vara bra.
Sommarläsning 2015
Förra sommaren läste jag flera pedagogiska böcker som betydde mycket för mig under detta läsår. Det gav mig en bra grund att stå på och fick stor betydelse för min undervisning och när jag var ute och föreläste. Därför har jag sett fram emot att återigen få låna böcker på sommarlån på universitetsbiblioteket. Några hade jag dessutom på hög hemma, som jag inte hunnit läsa.
Böckerna som jag har i min hög är följande:
- Formativ bedömning (Carolin Heyer, Ingeborg Hull)
- Formativ bedömning i praktiken (Helena Wallberg)
- Lita på läraren! (Lars Lagheim)
- Att följa lärande (Dylan Wiliam)
- Positiv matematik (Per Berggren, Maria Lindroth)
- Laborativ matematik (Per Berggren, Maria Lindroth)
- Hur vi lär (John Hattie & Gregory Yates)
- Det flerstämmiga klassrummet (Olga Dysthe)
- Förstelärare (Per Kornhall)
- De fem förmågorna i teori och praktik (Göran Svanelid)
- Att bedöma och sätta betyg (Anna Greve mfl)
- Den lärande hjärnan (Torkel Klingberg)
- Konsten att göra bra prov (Christina Wikström)
- Arbeta formativt med digitala verktyg (Patricia Diaz)
- Uppmuntra lärande (James Nottingham)
Förmodligen hinner jag inte läsa alla, (speciellt då jag kommer varva med ett antal skönlitterära böcker som jag också samlat på mig), men det är gött att ha en hög att välja mellan! Min ambition är att skriva några korta rader om varje bok här på bloggen!
Ha en skön sommar!
//Gunilla
- Uppmuntra lärande (James Nottingham)
Förmodligen hinner jag inte läsa alla, men det är gött att ha en hög att välja mellan! Recensioner kommer!
Begreppstårta i matematik
Idag var det dags för mattekalas i 9:an och jag hade gjort i ordning två begreppstårtor.
Klassen blev indelade i lag och fick till uppgift att under 5 minuter gå fram till tårtorna och “hitta” så många matematiska begrepp som möjligt. Alla begrepp skulle vara matematiska, och om de hade en bra förklaring till begreppet, så godkände jag det. Under dessa fem minuter var det stort engagemang från alla i klassen, som sprang fram och tillbaka mellan tårtorna och deras lappar. När 5 min hade gått, så bröt jag och de fick skicka sin lapp till gruppen bredvid. Poängsättningen gick till som följande:
– Ett lag börjar med att läsa upp första begreppet, och om något av de andra lagen har det begreppet på det papper som de rättar, så hojtar de till. Alla som har begreppet får stryka det. Om inget annat lag har ett begrepp, så poängsätts begreppet med 1 poäng. Det är således bara de “unika” begreppen som ger poäng.
Det blev en jätte rolig lek, som jag absolut ska göra igen med nästa årskull. Dessutom en bra repetition av matematiska begrepp som de lärt sig under grundskolan! Det var roligt att höra alla associationer. Att b·h kunde läsas som 4·9 uppochner och därigenom få begreppen: faktor, produkt, multiplikation, gångertecken… – var ett av alla exempel. 🙂 Att därefter äta en Matte-tårta, ja det var en ny upplevelse för alla!
Jag måste bara slutligen återkoppla till mitt förra inlägg där skrev jag om Begreppsbingo, och avslutade med att berätta att vi skulle köra “Rita/gissa/spring-leken” av alla begrepp. Den leken blev också sååå lyckad! Jag gick omkring med ett leende hela den lektionen, då eleverna skrattade och var jätte engagerade i leken – hela tiden! Så här genomförde jag den leken:
– Först fick de klippa ut begreppen (se pdf i förra blogginlägget) och lägga dem i en låda. Klassen delades upp i tre mindre grupper. I varje grupp fanns en spelledare och resterande delades upp i två lag. En från varje lag gick fram till sin spelledare och fick se det begrepp som spelledaren dragit. Därefter fick de gå tillbaka till sitt lag och rita upp begreppet på sin mini-whiteboard. Det lag som snabbast gissade begreppet fick poäng av spelledaren, som bokförde poängen. Eftersom jag innan ritat upp de flesta begreppen på tavlan i leken “Begreppsbingo” så var det lättare för eleverna att komma på hur de skulle rita orden. Det blev återigen ett sånt bra tillfälle till övning av alla begrepp och som en elev sa:
– Oj vad många begrepp vi lärt oss i 8:an!
Mattekalas hela veckan
Denna vecka har jag lovat mina elever i åk 7-9 att ha “mattekalas”. De har ofta under terminen frågat mig när vi ska ha mattekalas nästa gång. Vi brukar inleda varje område med ett mattekalas. På ett mattekalas lär man sig det nya området på ett lekfullt sätt, ja precis som på ett kalas. Samma festlighet.
Mina elever tycker detta är så pass roligt att de la fram som förslag, att vi skulle ha mattekalas hela veckan som ligger efter betygsättningen. Sagt och gjort. Jag har funderat och klurat på hur jag på ett lekfullt sätt kan avsluta detta matematik-läsår i de olika klasserna.
Idag hade vi det första mattekalaset. Då körde vi bland annat ett begreppsbingo som jag satte ihop igår. Ett begreppsbingo innebär att de har 16 tomma rutor där de ska skriva in 16 matematiska begrepp som vi kommit i kontakt med under året. Till sin hjälp hade de en begreppslista med många fler ord. Jag gav dem instruktionen att det är en fördel om de vet vad begreppen betyder som de sätter in i rutorna. När alla fyllt i sina rutor, gick jag igenom reglerna:
1. Jag drar en lapp med ett begrepp och ska försöka förklara det för dem genom att rita det på whiteboardstavlan. Jag får bara rita figurer, skriva symboler eller variabler.
2. De gissar tyst vilket begrepp jag syftar på, och kryssar över det om de har det uppskrivet i någon av deras rutor.
3. Jag kommer inte bekräfta om de gissar rätt eller fel, utan ska istället försöka förklara så tydligt jag kan.
4. Bingo får man om man kryssat över en vågrät rad, lodrät eller diagonal.
5. Vi körde med en vinnare på 1 rad, därefter 3 rader och sist full bricka.
Eleverna tyckte detta var jätte kul och det var verkligen en bra repetition av begreppen så här på slutet av terminen. Det blev också en tankeställare över deras matematiska utveckling under året som gått.
Imorgon kommer de i grupper få göra en form av rita-gissa-spring-lek med dessa begrepp, på sina små mini-whiteboards.
Här är nedan underlagen till begreppsbingo och begreppen som jag klippte ut och använde för att dra vilket begrepp jag skulle förklara. Det är även detta dokument som eleverna ska få klippa ur begreppen från imorgon och använda till nästa lek.
Vi använder Prio Matematik, så begreppen är plockade därifrån. I den boken tar man bland annat upp sannolikhet i åk 8. Detta är ju olika för olika läromedel. Men det är ju bara att stryka de ord som inte ni gått igenom.
BETT-konferensen 2015
Under vecka 4 så åkte jag till London för att medverka på de aktiviteter och föreläsningar som Caperio ordnade för 350 personer vid sidan av BETT-konferensen. Åh, det var verkligen hur kul som helst! Fjärde året nu för mig, men ändå ger denna tillställning mycket mer än liknande konferenser i Sverige. Jag tänker att det beror på att det blir så intensivt fokus på IKT och skolutveckling under 5 dagar. Inte bara under ordinarie arbetstid, utan verkligen under hela dagen genom de nätverkande samtal som man har med olika personer från andra skolor.
Dessa saker plockade jag särskilt upp under veckan och tar med mig och utvecklar på min skola och i mina ämnen:
Nätverkande samtal:
- Fick tips om hur man kan använda Bildströmmar för att dela bilder med andra. Att skapa en mapp med bilder i bildrullen och dela med andra, gör att de även kan gå in och kommentera bilderna. Bra att ha samma mapp att lägga foton i till ett arbetsprojekt, fast från olika enheter.
- WIFI smart pen verkar vara en cool penna. En bläckpenna som samtidigt registrerar i Evernote vad du antecknar. Du spelar även in föreläsningen med ljud. När du efteråt går in i texten och trycker på ett ord, så får du höra ljudinspelningen som pågick precis då du antecknade det ordet.
Studiebesök (Hove Park School och Bohunt):
- En skola använde appen Nearpod i många ämnen i syfte att undersöka elevernas förståelse. Måste kika vidare på!
- Jag fick möjlighet att samtala med en matematiklärare som visade hur han lagt upp alla hans mattekurser i iTunes U. Själva matteböckerna var väldigt slitna och eleverna använde dem nu aldrig, utan endast appen iTunes U. I sina räknehäften löste de problemen. Han tipsade även om appen SPARKvue. Ska även kolla upp Kids math fraktion och Math Space som nämndes.
- Elever i klassrum skriver test, Använder Padlet som chat. De ställer frågor som elever ser och besvarar.
- Lärarna använde sig mycket att Youtube-filmer även i undervisning, till exempel att titta på vulkaner.
Föreläsningar:
- En hjärnforskare föreläste om arbetsminne. Superintressant!! Han berättade om att arbetsminnet hos våra elever KAN höjas och att det även är superviktigt i matematik. Då slog det mig att jag måste börja träna arbetsminnet hos mina elever under matematiklektionerna! Letar nu efter appar och webbverktyg där man tränar arbetsminnet och tänker lägga in kortare pass av detta!
- Var på en föreläsning om Volymköp som var intressant! Han tipsade om att gå in på denna hemsida och söka på matriser: http://idaochdigitalkompetens.blogspot.se
BETT-mässan
- Köpte en robot – Romo! Jätte rolig – ser fram emot att lära känna den!
- Ricoh visade mig deras app där man kan skriva ut en av deras figurer, färglägga den med vanliga pennor, ta kort på figurer och se på hur den aktiviteras i ett landskap il Ricoh´s app. Appen heter ParaPara.
- Google visade deras Google url Shortener, för att korta långa adresser och till och med skapa QR-koder för dessa.
- Såg på resan hem att Khan Acedemy nu släppt sina övningar även i deras app! Då blev jag glad!
Detta och mycket annat som jag söker kommer på allt eftersom kommer jag testa och driva från denna vecka!
Ska även fundera vidare på hur man kan göra med prov som skapar stress hos vissa elever, då stress i sig själv begränsar arbetsminnet….
//Gunilla
Gunilla Möller 