Bok
Mathematics inside the black box
Sommarbok #2
Titel: Mathematics inside the black box – Bedömning för lärande i matematikklassrummet
Författare: Jeremy Hodgen och Dylan William
Utgiven: 2006 (Tillägg 2011)
Denna bok lockade mig av tre anledningar: 1) Dylan William är en av författarna. 2) Handlar om bedömning i matematik 3. Den var tunn.;-)
Trots att det var en tunn bok på 38 sidor, så innehöll boken sååå många viktiga saker. Det kändes som jag ville anteckna ned hela boken! Jätte bra tips om hur man kan använda sig av en formativ bedömning i matematik. Kändes högaktuell med bedömning utifrån förmågor trots att den skrevs redan fem år innan lgr11. Helt enligt de texter vi läst i matematiklyftet! Boken är skriven utifrån en studie i England där det 1998 undersöktes om det var möjligt att genomföra formativ bedömning istället för summativ, som då var populär. De lärare som valde att gå in i detta fick stöd hur de skulle arbeta. Efter två år upplevde dessa lärare att en positiv förbättring hade skett. Boken utgår från de tips och riktlinjer som dessa lärare fick.
LÄRANDE
Det finns fem grunder för lärande:
- Börja där eleven befinner sig
- Eleverna måste själva vara aktiva i processen
- Elever måste samtal om sina uppfattningar i matematik
- Om lärande ska ske, så måste eleverna förstå syftet med det som ska läras
- Feedback ska visa eleverna hur man kan förbättra sig
PRATA MATEMATIK
När elever får prata matematik så lär de sig mest. För att få igång samtalet under matematiklektionerna finns det några tips till läraren:
- Skapa utmanande aktiviteter som främjar tänkande och diskussion
- Uppmuntra elevsamtal genom att ställa frågor och lyssna
- Använd strategier som stöttar alla elever att delta i diskussioner
- Ge utrymme för gruppdiskussioner mellan elever
- Skapa djupa och öppna helklassdiskussioner
Jag gillade särskilt de frågor som man som lärare kan ställa till eleverna. Till exempel:
- Du sa att påståendet var sant. Varför?
- Vilka för- och nackdelar har metoderna?
- Vilka likheter/olikheter finns mellan de olika lösningsmetoderna?
- Var någon metod lättare än de övriga?
- Hur vet du att..? Kan du bevisa…?
- Kan du hitta en annan metod?
- Vad har ni för synpunkter på Saras svar? Har ni något att tillägga?
- Nå, om du är förbryllad så måste du ställa en fråga till Jack.
Hodgen/Wiliam skriver bland annat:
“Med en “inte-räcka-upp-handen-strategi” kan man undvika att samma högpresterande elever ger nästan alla svar. Samtidigt skapas också ett klassrumsklimat där alla elever förväntas bidra med värdefulla synpunkter. Om en elev svarar ” Jag vet inte” så kan en effektiv strategi vara att säga “Ok, jag återkommer”. När läraren har fått svar från andra elever kan läraren åter vända sig till den första eleven och fråga vilket av dessa svar som den tyckte var bäst. På så sätt måste elever lyssna på varandra och engagera sig i uppgiften snarare än att endast grubbla på misstaget.”
FEEDBACK
Hodgen/Wiliam berättar att innan lärarna i projektet började med formativ bedömning så rättade de med fel och rätt. Därefter summerade de antalet rätt för att få fram elevens poäng. Men i formativt syfte så har man inte så stor nytta av denna snabba rättningsmetod av olika orsaker:
- antalet rätt ger eleven inget råd om hur deras arbete eller deras förståelse kan utvecklas.
- antalet rätt betonar konkurrens och inte personlig utveckling
- antalet rätt motiverar inte de lågpresterande och ger ingen utmaning till de högpresterande
Vissa lärare kompletterade poängresultatet med en kommentar. Men forskning tyder på att detta är slöseri med tid. eleverna fokuserar endast på antal rätt och struntar i att läsa kommentaren som ger råd för utveckling.
Rådet istället till oss lärare är att:
GE kommentarer där du skriver vad eleven kan och talar om för dem vad de ska arbeta vidare med för att nå målen.
Lärarna i projektet tyckte att det var värt att skriva kommentarerna trots att det var tidskrävande.Kommentarer som skrevs varannan eller var tredje vecka var mer värdefullt än att bedöma varje arbetsuppgift. Istället för att bedöma varje arbetsuppgift så kan läraren:
- Ge särskild feedback på en speciell sak i elevens arbete
- påpeka speciella typer av fel som syns
- ge strukturerad feedback som gör det möjligt för eleven att se sina egna misstag
- uppmuntra elever att använda sina kunskaper för att bedöma sitt eget arbete
LÄS GÄRNA de tips i boken som ingår i ovanstående punkter! Super bra!
I en bra formativ undervisning krävs det även att eleverna får använda sig av självbedömning och kamratbedömning.
Författarna avslutar med att ge tips att inte testa allt på en gång! Lärare som försöker ändra för många saker samtidigt i sin undervisning kommer troligtvis inte att lyckas. Testa en eller två idéer åt gången. När de är inarbetade så man man testa nästa idé. Mycket bra tips!
Du som arbetar med matematik MÅSTE bara läsa boken! Jag kommer definitivt att ta med mig flera idéer in i mitt klassrum – fast bara en åt gången! 🙂
Allt gott!
//Gunilla
Gunilla Möller 