synligt lärande
Synligt lärande
Sommarbok #4
Titel: Synligt lärande för lärare
Författare: John Hattie
Utgiven: 2012
Denna bok är egentligen ingen sommarbok, eftersom den inte är så lättläst som de tidigare. Det tog en tid att komma igenom den, så jag varvade med vanliga skönlitterära pocketböcker… Själva boken handlar ju om John Hattie´s forskning om lärande, därför är vissa stycken fyllda med bevis och siffror från hans studier. Men boken är viktig för oss lärare, eftersom det är den största studie som har gjorts på lärande inom skolan. Hattie visar vad det är som är det viktigaste inom skolan för att få en bra effekt på lärandet. Eftersom studien är så stor, så är detta något vi kan lita på och utgå ifrån i våra skolor.
Boken tar upp hur man förbereder lektioner, börjar lektioner, genomför lektionen (med fokus på lärande och återkoppling) samt hur man avslutar lektionen. Många med mig har säkert redan hört talas om Hatties forskning och även kanske, precis som jag, varit och lyssnat till honom under hans besök i Sverige. Det som man hört mycket om utifrån Hatties studier är ju hur lite påverkan läxor, klasstorlek och åldersblandade klasser har på lärandet och hur stor påverkan återkoppling och normativ bedömning har.
Hattie radar upp några punkter som kännetecknar en Expertlärare:
a. Expertlärare kan identifiera de viktigaste sätten att presentera ämnet de undervisar i
b. Expertlärare är skickliga på att skapa ett optimalt klassrumsklimat för lärande
c. Expertlärare följer upp lärandet och ger återkoppling
d. Expertlärare tror att alla elever kan nå kriterierna för måluppfyllelse
e. Expertlärare påverkar elevernas resultat både på ytan och på djupet
Förbered lektionen
Hattie uppmuntrar till att vi ska samplanera med andra lärare mer. Det ger mer utslag om vi samarbetar mer om vad som är värt att undervisa i och utvärdera hur planeringarna påverkar elevresultaten. De fyra viktiga delarna i en planering är:
- elevernas tidigare prestationer
Vad vet eleverna redan? Vad kan de göra? Hur kan undervisningen öka framstegen och höja prestationsnivåerna för var och en av eleverna?
- målinriktat lärande – önskade nivåer i slutet av en serie lektioner
“Om lärarna inte är tydliga med vad de vill att eleverna ska lära sig (och hur resultatet av detta lärande ser ut) kan de knappast göra bra bedömningar av inlärningen.”
- utvecklingstakten (progressionen)
Arbeta utifrån läroplanen. Ordning mellan olika områden spelar inte så stor roll. Det viktigaste i progressionen är att det blir en stigande nivå av utmaning.
- lärares samarbete och kritik vid planeringen
Hattie lyfter om och om igen upp vilken kraft det finns i att lärare lär sig av och talar med varandra om planering – lärandemål, kriterier för måluppfyllelse, vad som är värdefullt lärande, progression, vad det innebär att vara “bra” på ett ämne etc. (Tänker på vilken enorm betydelse Twitter och FB-grupper medfört kring denna punkt! )
Börja lektionen
Klassrumsklimatet har visat sig vara en av de viktigaste faktorerna för att främja lärande. Lektionerna ska ha ett “flyt”. Optimal inläringsmiljö. Lärare bör inte prata så mycket som de gör idag. Val av undervisningsmetod. Läraren bör känna varje elev. Dessa saker spelar roll i en lyckad undervisning.
Lärarnas talande följer ett typiskt mönster; läraren frågar, eleven svarar, läraren utvärderar. Lärare älskar att tala! (Nähä?!) Omkring 5-10 procent av lärares tal leder till mer konversation eller dialog som engagerar eleven. Lärare ställer många frågor. Majoriteten av frågorna handlar om “fakta, ge mig bara fakta” och alla eleverna vet att läraren vet svaret. Elever får i genomsnitt en sekund att tänka.Det är inte konstigt att så många elever hoppas på att de inte ska få frågan! Att använda någon typ av Mentimeter där alla elever får svara, gör att effekten kring lärarens frågor blir större! Läraren undervisar även på ett annat sätt eftersom han innan måste ha tänkt igenom optimala frågor.
Jag tycker att det var intressant att läsa om att vi inte ska sätta etiketter på eleverna. Det ger ingen effekt. En del lärare använder lärstilar eller multipla intelligenser så att man sätter etiketter på barnen. Hattie menar att MI framför allt ska användas som ett sätt att variera undervisningen och visa på olika inlärningssätt. Han orkar inte prata mer om undervisning, utan önskar att vi ska prata mer om inlärning. Hur eleverna lär sig. Han betonar flera gånger, att eftersom eleverna lär sig på olika sätt, ska även vi lära ut på olika sätt. EXAKT så som jag tänker kring inlärningsstilar och MI!
Genomförandet av lektionen
Ibland är det inte så roligt att lära sig.Bara målmedveten övning.Vi kan lära oss av datorspelen. Återkoppling och utmaningar är kännetecknande för datorspel. Eleverna blomstrar när de får formativ återkoppling under lektionen.
En vanlig uppfattning är att återkoppling gör mest nytta vid misstag, men misstag bör inte anses vara ett privilegium för lägre presterande elever. Alla elever lyckas inte första gången.
Eleverna bör veta:
Vart är jag på väg?
Hur ska jag komma dit?
Vad är nästa steg?
Misstag skapar möjligheter. De bör inte ses som genanta, tecken på misslyckande, eller något som ska undvikas.Vi måste skapa ett klassrumsklimat där det är ok att svara fel. Alltför ofta svarar eleverna på frågor, så de är ganska säkra på att de har rätt. Det visar att de redan lärt sig svaren på de frågor som ställs.
Slutet av lektionen
Reflektion. Reflektion. Reflektion.
Hattie efterlyser att vi ska reflektera mera. Ur elevernas ögon. Se effekten av sin undervisning. Hur nära är eleverna att nå målet? Vad måste jag nu göra?
//Gunilla
